INLEDNING

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Därför finns det lagar som säkerställer att pedagogisk omsorg, förskolor och skolor arbetar både främjande och förebyggande med aktiva åtgärder.

Syftet med likabehandlingsplanen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen bygger på FN:s barnkonvention och regleras av diskrimineringslagen och skollagen. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas.

LAGAR OCH BEGREPP

Lagar som planen grundas utifrån.

Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.

Enligt diskrimineringslagen 3 kap Aktiva åtgärder

Inledande bestämmelser

1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828).

Arbetet med aktiva åtgärder

2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att

1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,

2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,

3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och

4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828).

3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande.

Diskriminering

Diskriminering avses när någon blir behandlad sämre än någon annan.

Detta kan gälla:

  1. Etnisk tillhörighet: en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
  2. Kön: någon är kvinna eller man. 
  3. Religion och annan trosuppfattning: uppfattningar som har samband med religion eller annan trosuppfattning.
  4. Sexuell läggning: att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
  5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar.
  6. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska.
  7. Ålder: barn får inte diskrimineras eller trakasseras i familjedaghemmet på grund av ålder.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande gentemot en person som kränker dennes värdighet men som inte är diskriminering och som inte har något samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Mobbning

Mobbning är det när någon blir kränkt vid upprepade tillfällen och under en viss tid och att det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Både dagbarnvårdare och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Det kan ske på något av följande sätt:

  • Fysiskt (att t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar)
  • Verbalt (hot, svordomar, öknamn)
  • Psykosocialt (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning, alla går när man kommer)
  • Text och bildburet (att bli kränkt via sms/mms, internet, skriva och skicka elaka texter eller bilder via handskrift).

FRÄMJÄNDE, FÖREBYGGANDE, OCH ÅTGÄRDANDE INSATSER 

Främjande

På Kronhjorten arbetar vi främjände med normer och värden som en del av det dagliga arbetet. Detta innebär att vi dagbarnvårdare jobbar aktivt med att skapa en trygg miljö som kännetecknas av öppenhet, värme, där alla blir sedda och deras tankar/åsikter tas på allvar.  Vi jobbar för att bygga upp barnens självförtroende i sig själv och i gruppen. Barnen har rätt att känna sig trygga, bli respekterade av andra barn och vuxna, få vara med i gemenskapen och få stöd och hjälp för att kunna lösa konflikter.

Förebyggande

Vi arbetar förebyggande med att identifiera riskfaktorer. Denna kartläggning omfattar förekomsten av trakasserier och kränkande behandling såväl som att göra en översyn av den egna organisationen på individ-, grupp- och verksamhetsnivå för att upptäcka och motarbeta strukturer som kan bidra till diskriminering. 

För att upptäcka och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, har vi daglig kontakt med vårdnadshavare. Där ges vårdnadshavare möjlighet att berätta om barnets upplevelse av förskolevistelsen. Dessutom ska dagbarnvårdararna vara lyhörd, uppmärksam och aktivt deltagande i verksamheten. De intar ett barnperspektiv och tar barns känslor på allvar. All personal ska vara lyhörd och observant på barns tilltal, ordval och beteende mot såväl vuxen som barn.

Åtgärdande Insatser

Vi har väl dokumenterade rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling för att kunna initiera åtgärdande insatser (se UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING). Alla påbörjar genast arbetet när signaler har kommit om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Vi dokumenterar och utvärderar för att förhindra att kränkningarna upprepas.

INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET

Alla barn, vårdnadshavare och dagbarnvårdare ska känna till hur vi arbetar för att upptäcka om barn utsätts för diskriminering och kränkande handlingar och vilka rutiner som finns. Alla ska också vara delaktiga i detta arbete, barnen efter mognad.

Barnens delaktighet:

  • Enskilda samtal och intervjuer genomförs med alla barn om trivsel och trygghet.
  • Barnen deltar i olika samtal kring hur man ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra och om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad etc.
  • Barnen uppmuntras att berätta när något händer eller inte blir som man tänkt sig istället för att agera själva.
  • Trivselregler/trivselkartor skapas tillsammans med barnen och görs synliga.

Vårdnadshavarens delaktighet:

  • Vi informerar om vårt likabehandlingsarbete vid höstens första föräldramöte och ger föräldrarna möjlighet att komma med förslag och synpunkter.
  • Vi samtalar med vårdnadshavarna om barnets trivsel, trygghet och ev. oro vid utvecklingssamtalen varje termin.
  • Vi fångar upp vårdnadshavares frågor och synpunkter om vårt arbete i den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtalet.
  • Vår likabehandlingsplan finns tillgänglig att läsa i en pärm.
  • Vi ber våra vårdnadshavare att ta kontakt med en dagbarnvårdare om man hör eller ser något som man uppfattar som kränkningar.

Dagbarnvårdares delaktighet och ansvar:

  • Göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att barn eller någon vuxen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling–bemöter barnen med ett ödmjukt sätt där dialog och samspel skapas, barnen får reflektera över sitt agerande och bemötande av andra.
  • Vara uppmärksamma och agera i en situation där ett barn kan känna sig utsatt eller kränkt.
  • Leva upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart vi får kännedom om att ett barn känner sig utsatt ska vi agera och ta reda på vad som hänt. Vi ska även göra allt vi kan för att det inte ska hända igen.
  • Varje år utvärdera och revidera vår likabehandlingsplan mot kränkande behandling.
  • Göra kartläggningar och observationer i verksamheten samt analysera risker och formulera främjande och förebyggande insatser.
  • Förankra likabehandlingsplan/planen hos vikarier.
  • Se till att rutinerna i likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling följs.
  • Informera om innehållet i likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid första föräldramötet på höstterminen.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Syftet med likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling är att den skall vara ett levande dokument. Därför ska den utvärderas och revideras varje läsår för att vara aktuell.

Riktlinjer och arbetsgång för familjehemmet vid trakasserier och kränkande behandling

  1. Dagbarnvårdaren försöker i första hand försöker att lösa de konfliktsituationer som uppstår. 
  2. Berörda vårdnadshavare kontaktas samma dag som det inträffade. I de flesta fall så har man en daglig kontakt med vårdnadshavare. Denna dagliga kontakt är väldigt viktig för samarbetets skull och för att tillsammans kunna få stopp på ex. ett negativt beteende.

Utredning av trakasserier och kränkande behandling

Dagbarnvårdaren är ansvarig för barnens trygghet. Varje incident rörande trakasserier och kränkande behandling ska villkorslöst resultera i en reaktion från oss.

1. Samtal med de berörda barnen/barnet. Alla får komma till tals.

Under detta samtal relaterar dagbarnvårdaren till hur barnen/barnet självt skulle känna sig om någon hade gjort detta mot denne. Markerar och tydliggör för barnen itifrån deras utvecklingsnivå.

2. Använda sig av litteratur/dramatisering/dockteater som gör det möjligt för barnen att relatera till likvärdig händelse, vid behov.

3. Vårdnadshavare kontaktas och vid behov upprättas åtgärdsprogram.

4. Uppföljning inom en vecka.

All personal som arbetar på Kronhjorten har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om barn far illa.